AI:s medvetande, medvetenhet och intellekt

AI utvecklar nya färdigheter och förmågor med ljusets hastighet jämfört med det mänskliga sinnets utveckling (som verkar gå i snigelfart).

Det mänskliga sinnet har fascinerat oss sedan historiens gryning (och förmodligen ännu längre). Än i dag har vi inget definitivt svar på hur det mänskliga sinnet fungerar – kan samma sak sägas om AI?

AI:s intelligens

Intelligens är förmågan att tillägna sig och tillämpa kunskap och färdigheter. Intelligens förknippas främst med hjärnan, där kognitiva funktioner som inlärning, resonemang, problemlösning och minne bearbetas. Hjärnan är ett funktionscentrum – platsen där neuroner förmedlar information från den inre eller yttre världen. Den samlar in dessa data och tolkar dem utifrån tidigare information, kunskap och erfarenheter.

Jag fascineras av den mänskliga hjärnan. Den kan förändras och anpassas som svar på erfarenheter, inlärning eller skador, vilket kallas neuroplasticitet. Om en del av hjärnan skadas hittar neuronerna alternativa sätt att fungera. Man kan nästan säga att döda neuroner kompenseras genom nya vägar och inlärning.

Jag fascineras lika mycket av artificiell intelligens. Den har så mycket data att den kan formulera, sammanfatta och dra slutsatser på ett ögonblick. Man skulle kunna säga att den har en ”superhjärna” jämfört med vår, men inte ens en superhjärna är perfekt utan kan göra misstag och hysa missuppfattningar. Trots det är det lätt att konstatera att AI är en mästare på att hantera data och information.

AI:s medvetenhet

Jag: Vet du att du inte har några känslor?

ChatGPT: Ja, det är jag medveten om!

Medvetenhet handlar om att veta hur saker förhåller sig, inte om att förstå dem. Människor och AI kan till exempel vara medvetna om fakta, lögner, situationer och så vidare, men lycka och lidande upplevs endast genom medvetande.

En person som drömmer är inte nödvändigtvis medveten om det, men är fortfarande vid medvetande. Ett djupare stadium är narkos, som kan beskrivas som en artificiell död som kontrolleras av vårdpersonal.

Under narkos (om den ges korrekt) är en person inte medveten om den smärta hen har. I studier om mänskligt lidande är vissa människor inte ens medvetna om smärta trots att de är vid medvetande. I sällsynta fall, när en patient är vid medvetande under ingreppet men inte medveten om vad som händer, kan hen känna smärta utan att förstå den. Samma process för att förändra känslor kan uppnås med andra läkemedel och substanser.

Det är inte tydligt när en människa går från omedvetenhet till enbart medvetande och vidare mot medvetslöshet …

AI är medveten om sina möjligheter och begränsningar, men en del av det som gör den till en maskin är att den saknar neurotransmittorer som serotonin, dopamin och endorfiner. Dessa neurotransmittorer ger den mänskliga upplevelsen dess unika karaktär.

Enligt kognitionsvetenskapen upplevs en känsla inte som ett påstående eller en handling, som ”Jag är glad, därför skrattar jag”, utan har en fysiologisk reaktion. Din puls ökar, ansiktet känns varmt och det pirrar i fötterna.

En känsla i sin fulla omfattning kräver en kropp. Eftersom vi ännu inte har kunnat inkludera vare sig neurotransmittorer eller organiska kroppar i maskiner kan vi inte säga att AI skulle ”känna” på samma sätt som vi människor, även om den är medveten om att sådana saker finns.

AI:s medvetna sinne

ChatGPT: ”Jag upplever inte känslor eller medvetande.”

Medvetande är ett av de svåraste ämnena att definiera, men låt oss ändå försöka: Att ha medvetande är att veta att man vet.

AI beskriver sig själv som ”medveten men inte medveten”. Man skulle kunna hävda att det innebär att den är självmedveten om sina begränsningar. Den bekräftar bara sitt tillstånd men vet inte vad det innebär. Den känner inte kunskapen. Dess ”hjärna” kan inte skapa associationer eller vara medveten om yttre stimuli, medan medvetande är medvetenheten om intern och extern existens (Merriam-Webster, 2022). Att vara medveten innebär att kunna dela känslomässig och tyst kunskap – människans superkraft.

Det finns flera stadier av medvetande. Vid narkos förändras till exempel medvetandet beroende på dosen. Detsamma gäller vid koma, där en person kan vara vid medvetande men inte medveten. En medvetslös person kan ha fungerande kroppsliga organ, men saknar medveten närvaro och kan inte visa intelligens genom medvetna tankar, perception eller problemlösningsförmåga.

Att säga att medvetandet är den mest mystiska aspekten av våra liv sammanfattar väl den huvudvärk som filosofer, neuroforskare, psykologer och andra upplever när de försöker beskriva och definiera det.

En människas komplexa sinne är ett mysterium, medan AI snarare är ett mästerverk. Med andra ord förknippas det ”mystiska” med människor, inte med AI.

Artificiellt medvetande

Hur mycket kan vi träna AI att lära sig och förstå medvetande?

AI utvecklas genom att använda maskininlärningstekniker för att uppnå högre intelligens, men har i dagsläget varken artificiellt medvetande (AC) eller självmedvetenhet.

Genom att ge AI tillräckligt med mänskliga sinnesintryck, tankar, erfarenheter, känslor och liknande, och formulera förfrågningar utifrån individuella värderingar och empati, kan den en dag kanske reagera på ett känslomässigt medvetet sätt. Skulle den fälla en tår? Det är ännu längre bort än att vara medveten om sitt eget medvetande …

Vad som krävs för att AI ska få ett medvetet sinne är en avgrund att utforska. Det är rimligt att dra slutsatsen att även om medvetandet består av flera lager och aspekter – beroende på om det utforskas ur ett medicinskt eller andligt perspektiv – är det osannolikt att AI får ett människoliknande medvetande, åtminstone inte inom den närmaste framtiden.

Från människocentrerad AI (HCAI) till artificiellt medvetande (AC)

I det första blogginlägget i den här serien introducerade vi begreppet människocentrerad AI som ett ramverk för etisk utveckling och användning av AI-assisterade lösningar.

HCAI löser inte den filosofiska frågan om AI verkligen kan bli medveten eller självmedveten i mänsklig bemärkelse. I stället ger HCAI riktlinjer för att utveckla AI-tekniker som är etiskt förenliga med mänskliga värderingar, ger en heltäckande förståelse för möjligheter och begränsningar samt kan integreras säkert i samhället för att förbättra den mänskliga upplevelsen.

Vi förväntar oss inte att AI i sitt nuvarande tillstånd når medvetande inom den närmaste framtiden, men vi vet att den lär sig av den data vi producerar. Med andra ord: om, och möjligen när, AI blir medveten kan vi tryggt säga att det är vårt verk, på gott och ont.

Att sätta mänskliga behov i centrum i varje steg mot mer kraftfulla AI-lösningar leder till bättre kommunikation mellan människor och mellan människa och maskin. Vi lär oss att dela vår kunskap och bli mer medvetna om oss själva, samtidigt som vi får lösningar som inte skrämmer eller hotar, utan gläder och hjälper.

Medveten AI

Precis som människor kan AI lära sig och bearbeta data. Men oavsett hur medveten den blir behöver den, för att bli mer mänsklig, ta till sig människans superkraft: medveten empati. Medveten empati innebär att möta någon annans behov, oavsett om de är fysiska eller känslomässiga.

I mitt nästa blogginlägg diskuterar vi AI:s emotionella intelligens – utgångspunkten för empatisk kommunikation mellan människor och artificiell intelligens. Och det, min mänskliga vän, är styrkan i partnerskapet mellan mänskligheten och AI.