Designa användarcentrerade appar: den dilemmasbaserade metoden

En metod som designers kan hämta från sin människocentrerade verktygslåda är dilemadriven eller dilemabaserad design. Dilemabaserad design inspirerar till nya sätt att lösa vanliga problem och förbättra användarupplevelsen av en produkt.

Människocentrerad design kan möta användarnas behov, öka intäkterna och minska kostnaderna som dåliga användarupplevelser medför.

Jag har stött på olika betydelser av begreppet, vilket kan säga något om hur nytt det är. En framträdande definition är att inkludera alla i designprocessen, inte bara användaren. En annan betydelse handlar om att se användare som människor genom att ta hänsyn till deras drivkrafter och känslor, snarare än att enbart betrakta dem som kunder.

Jag föredrar den senare, kanske eftersom det var den första definitionen jag lärde mig. Oavsett vilket motsäger betydelserna inte varandra.

Metoden dilemadriven design

Ett sätt att göra din design mer människocentrerad är att använda dilemabaserad design. Det innebär att identifiera ett dilemma som användarna står inför och sedan hitta en lösning. Ett dilemma syftar här på två motstridiga vägar som en person kan välja mellan och som verkar utesluta varandra. Att lösa dilemmat leder till rika och människocentrerade upplevelser och kan till och med hjälpa dig att lösa problem innan de uppstår.

För att upptäcka dilemman behöver vi utvärderande användarundersökningar. Ett sätt är en "think-aloud-intervju". Då använder du en liknande eller relevant applikation och ber användarna att säga högt vad de tänker under hela upplevelsen. Under undersökningen är det viktigt att särskilt uppmärksamma de känslor som användarna visar eller uttrycker. Det blir grunden för att upptäcka dilemmat.

Under och efter användarundersökningen analyserar vi orsakerna bakom reaktionerna. Vi letar efter överlappande känslor hos deltagarna för att kunna dra slutsatser. Om till exempel flera användare känner likadant i ett visst skede kan vi dra en slutsats av det.

Användarupplevelseforskning i praktiken

Tillsammans med ett team från Twente universitet skapade jag en app för sociala möten som heter Blossom. Idén med Blossom var att ge expats ett sätt att skapa genuina relationer med lokalbor och andra expats.

I vår användarundersökning upptäckte vi att det var en vanlig frustration i dejtingappar att inte skapa kontakt med andra. Samtidigt fanns en motsägelse: samma användare ville inte dela information om sig själva. Det handlade inte om att de inte ville, utan om att de ville skydda sina personuppgifter.

I en sådan situation kan du som designer välja hur du vill lösa konflikten och därmed förbättra användarupplevelsen – eller låta bli.

Problemlösning i produkter och tjänster

Du kan lösa dilemman på flera sätt. Med utgångspunkt i exemplet ovan kan du som designer tvinga fram ett val: om användaren vill ha båda alternativen kan du bara tillåta ett av dem.

Ett annat alternativ är att utgå från behovet av integritet och inte kräva att användaren anger någon information om sig själv. Du kan också gå i motsatt riktning och kräva att användarna fyller i en profil för att över huvud taget kunna använda appen. Att tvinga fram ett val medför, som du kan föreställa dig, sina egna problem.

Ett annat sätt att lösa dilemmat är att kombinera och integrera de motstridiga alternativen, vilket vi valde att göra med Blossom.

Att kombinera de två kan leda till mer tillfredsställande resultat, där interna dilemman tas i beaktande. Om vi återgår till dilemmat mellan integritet och öppenhet kan du kombinera dem genom att erbjuda val med olika resultat.

Ge användarna kontroll genom design

I Blossom var den centrala mekaniken att relationen till andra människor representerades av ett frö som gradvis växte till ett träd genom interaktioner och närhet. Vi valde ett frö för att representera en relations utveckling, eftersom de interna dilemman vi hade upptäckt handlade om människors svårigheter att skapa genuina relationer.

Användaren kunde välja vilka relationer som skulle utvecklas och bestämma vem de ville dela information med, samtidigt som de behöll sin integritet. Fröet och dess olika tillväxtstadier uppmuntrade till autenticitet och gav användarna kontroll över hur mycket de delade.

Att lösa detta dilemma berikade inte bara produkten utan gav också användaren större kontroll. I stället för att behöva anpassa sig till ett fördefinierat val som en designer godtyckligt har bestämt, fick användaren kontroll över vad hen delade med andra.

Även om man kan hävda att det finns en preferens för autenticitet och interaktion med andra, tvingades användaren i det här exemplet på inget sätt att dela något eller vårda relationer som hen hellre ville undvika.

Skapa en människocentrerad framtid

Dilemabaserad design är inte bara en designmetod, utan en filosofi som betonar vikten av att ta hänsyn till människor i processen. Genom att hantera utmaningar som framkommer i användarundersökningar kan vi skapa mer genuina, uppskattade och användarvänliga produkter och system.

Metoden får designers att noga fundera över hur deras arbete påverkar människor, miljön och samhället. Genom att använda dilemabaserad design kan vi skapa en mer människocentrerad framtid i en digital tidsålder.

Vill du förstå mer om vad som motiverar människor att köpa produkter? Läs vårt blogginlägg.